Copyright © 2013 • Klintenberg • Landskrona

 

  Discipulus est prioris

  posterior dies.

 

Rapport från en hobbyteolog

20111016 Man har varit i Sofia Albertina kyrka och fått sig lite andlig spis till livs, jajjamänsann! Undertecknad är väl kanske inte den mest vare sig religiöst eller teologiskt bevandrade personen man kan tänka sig, men det är klart att även ett vanligt dumkopf som jag då och då funderar över livets stora frågor.

Ibland uttrycker detta sig i religionsfilosofiska diskussioner med en av mina kollegor som råkar vara religionsvetare. Hon har lite svårt att smälta min teologiska infallsvinkel att gud och det gudomliga är det som mänskligheten i var tid inte förstår. Religion blir då på något sätt brist på bildning och drar man det till sin yttersta spets skulle man ju då kunna säga att gud krymper ju mer människan vet. Ja, precis så är det! Bortsett från att det där med att gud krymper förstås. En sådan krympning förutsätter i så fall att kunskap är ändlig och det är väl knappast troligt. Eller går det att tänka sig att vi en dag vet allt? En dag då det inte längre finns någon ny kunskap att utforska!? Nej det känns som en omöjlig tanke och därmed faller i så fall teorin om att gud krymper med ökad bildning. Fast värt att fundera på är förstås om en oändlig varmkorv egentligen blir mindre om man äter den från den ena änden till den andra?

Nog om det. En annan filosofisk grundsten som jag har är att man ska försöka att ta tillvara på goda stunder och lyfta fram det som är positivt. Okey, jag vet det låter stressigt klämkäckt och flåshurtigt klyschigt på samma gång men det behöver det inte vara, tvärtom. Min poäng är väldigt enkel. Det är inte nödvändigt att jaga jorden runt efter upplevelser (även om det väl i och för sig inte är något fel med det heller), nej det finns ofta fina upplevelser i det lilla om man bara tittar noga. Ta till exempel en sådan sak som solens strålar genom glasmålningarna i kyrkfönstren, eller doften av en kopp nybryggt kaffe, eller varför inte glädjen i att avnjuta en god middag och ett (eller flera) glas vin.

Det är helt enkelt bara att roffa åt sig av de goda händelserna som hela tiden händer runt omkring och njuta av dem. I denna hobbyfilosofiska livsåskådning var jag helt trygg fram till i somras då vi tog färjan till Gottland. Även om det var lite lågsäsong när vi åkte var det inte svårt att tänka sig in i konfrontationerna som lätt kan uppstå då massor av semesterstressande, upplevelsejagande familjer, unga och gamla ska samsas under några timmar på den begränsade yta som en båt utgör. Säkert var det någon i personalen på färjorna som tröttna på detta och la ett förslag i personalens förslagslåda för  förbättringar. På varje bord stod nämligen en liten skylt i papp med texten ”Ta det lugnt, tänk på att du är en del av någon annans upplevelse”.

Det är ju suveränt smart och det gäller inte bara på Gotlansfärjan. Det är inte bara att roffa åt sig av livets goda. Nej man måste förstås också inse att man är en del av någon annans upplevelse. Man får helt enkelt göra sitt bästa för att själv medverka till att andra får små fina upplevelser att ta tillvara på. I och med den lilla skylten på cafébordet på färjan kändes min livsfilosofi komplett och idag i kyrkan fick jag det hela bekräftat då vi sjöng psalm 180 med text av M. Nielsen. Den inleds med orden ”Var dag en sällsam gåva, en skimrande möjlighet”. Javisst, och sedan slutklämmen på andra versen ”Var afton står klara stjärnor och frågar dig vad du gav”. Det är ju klockrent! Hela min egenhändigt hopsnickrade livsfilosofi sammanfattad i två psalmverser. Tänk att M. Nielsen också såg de små bordskyltarna på Gotlandsfärjan :-)

Solnedgång över Dronningens by!

20111012 Det är höst och lite ruggigt. Någon större lust att skriva infinner sig inte men nu var det så längesedan jag gjorde ett inlägg att det definitivt är dags att vara lite spirituell. Idag (liksom de flesta andra dagar) har vi efter jobb varit på stranden och lekt med Totte. Man får verkligen skynda sig hem om man ska hinna med eftermiddagspromenaden innan det blir mörkt. Idag slog vi dock på stort och åkte till Barsebäck där vi promenerade och såg solen gå ner över Köpenhamn, tjusigt som tusan var det.

Ja, detta blev kanske inte så särdeles spirituellt men jag tror att det får duga för idag. Jag hade inledningsvis funderingar på att ta upp sådana djupa spörsmål som till exempel:

  • Varför är bara sju av Sofia-Albertina kyrkas åtta klockluckor belysta?
  • Varför höjs alltid volymen på TV:n när reklamen börjar?
  • Trodde Juholt verkligen att det var rätt att Riksdagen skulle betala även hans flickväns del av hyran? Vilket är i så fall bäst för socialdemokratin, att ha en ledare som är girig eller en som bara är lite korkad?
  • Jag läste om en undersökning som visade att allmänheten har lägre förtroende för journalister än vad de har för politiker. Är det då någon egentlig idé att läsa tidningen?

Ja det var några frågor som jag hade tänkt skriva om, men som sagt nu blir det inget med det. Vi njuter av solnedgången över Köpenhamn istället!

 

 

 

OBS, gamla artiklar är flyttade till arkivet

 

 

Melodikrysset

Har ni sett reklamen "gammal nog att prata pension"? Lite så känns det när man tvingas konstatera att en av veckans höjdpunkter är när Anders Elderman presenterar veckans kryss! Vi sitter klistrade framför radion och ofta fixar vi det utan allt för mycket fusk. Under menyvalet "Melodikrysset hittar du vårt förslag på lösningar. Vi löser oftast krysset i realtid, var med oss under sändning och hjälp till med lösningarna!

 

Ett andra bröllop

HD har gjort ett litet reportage om vår löftesförnyelse. Kicka här så kommer du till reportaget på hd.se

 

Senaste nytt!

Här kan du se vad som har ändrats på andra sidor än denna:

20120107 Veckans kryss

20120106 Gamla kryss flyttade till arkivet

 

 

Klicka på bilden så kommer du till Sverkers Facebook

Klicka på bilden så kommer du till Sverkers Youtube-filmer.

 

Klicka på bilden så får du höra veckans favoritlåt (kräver att du har Spotify).

 

a