20121228 Aj då, jag har tyvärr varit lite slarvig och helt enkelt missat att önska dig gode läsare en god jul. För detta ber jag om ursäkt och försöker i görligaste mån rätta till det med en om än sen så i varje fall en riktigt god önskan en fortsättning som inte ska gå av för hackor.

Så här i juletid är det ju en hel del saker som man inte kan undgå att ”spickulera” en del i och jag tänkte helt frankt trötta dig käre läsare med mina julfunderingar. Som detta med evangeliet till exempel. Det är ju en sjö av spekulationsuppslag att ösa ur. Jag gör därför ett litet urval.

Låt oss börja med bebådelsen. Ingen, varken troende eller icketroende kan nog annat än att hålla med om att människans fortplantningsmekanism är ganska raffinerad. Eftersom gud är alltings skapare får vi utan vidare omsvep betrakta honom som konstruktör även i detta avseende. Så långt allt gott och väl. Problemen uppstår när han själv ska inträda i jordelivet. Då väljer han att inte använda sin egen uppfinning utan kör istället med någon slags bebådelsepryl som måste varit ofantligt jobbig för Maria. Tänk att förklara detta för nära och kära på ett trovärdigt sätt. För att inte tala om hur jobbigt det måste ha varit för Josef! Varför bad gud inte bara Josef och Maria att fixa hans sons ankomst till jorden på det vanliga sättet? Hur mycket enklare hade inte det varit och då hade man sluppit alla misstankar som än idag florerar om att det faktiskt var så det egentligen gick till.

En annan grej som är knepig med julevangeliet är det här med stallet eller grottan. Jag har läst evangeliet fram och tillbaka, vridit och vänt men hittar ingenstans ett enda ord om varken något stall eller grotta. Vad som däremot står är att det inte fanns plats för dem på härberget varför Maria tog Jesusbarnet, lindade det och la det i en krubba. Var denna krubba stod placerad står det däremot inget om. Visst, det är ju sannolikt att en krubba finns i ett stall men säkert är det ju inte.

Det kan ju ha varit så att grannen till härberget tyckte synd om Josef och Maria och bjöd in dem till sig. Han hade kanske ingen vagga utan gick istället ut i garaget och plockade in den nästan oanvända krubban som han köpte till sina döttrar då de var i ponnyåldern. Sedan bäddade han fint i den och ställde in den till Josef och Maria i gästrummet. Alltså jag säger inte att det var så det gick till men läser man evangeliet ordagrant (bokstavstroget) så skulle det mycket väl kunna ha varit så.

Varför var de då över huvudtaget i Betlehem? Ja, här kommer ju den berömda skattskrivningen in i bilden. Ja, ni vet den som hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Problemet är bara att Quirinius inte var ståthållare i Syrien. I varje fall inte just då. Dock är det nog så att makthavare då liksom nu var roade av att inventera sitt skatteunderlag. Folkräkningar var helt enkelt rätt vanliga. Men att folkräkningen skulle tvinga iväg dem från Nasaret till den ganska avlägsna staden Betlehem är kanske inte så troligt. Det hade nog räckt om Josef "skäggat" över till den mest närbelägna staden och där anmält sitt intresse av att betala skatt och gå i krig om det så önskades. Marias närvaro vid en sådan folkräkning var helt ointressant, hon kunde helt enkelt ha stannat hemma och strukit babykläder och fixat i barnkammaren.

Varför traskade de då ända till Betlehem? Ja, inte vet jag, men Maria och Josef visste ju att de skulle föda guds son och att det enligt profetiorna skulle ske i Betlehem. Skulle profetian bli uppfylld fanns sålunda inget annat val för dem än att bege sig dit. Troligt är alltså att det var profetian och inte romarna som tvingade de unga tu att vandra i fyra dagar för att helt i onödan skattskriva sig i Betlehem.

Väl framme i Betlehem var det som sagt fullt i alla härbärgen. Nu berodde nog inte detta på skattskrivningen för de var rätt segdragna historier. De kunde ta något år eller så. Nej, det berodde nog helt enkelt på en viss underetablering av hotell i Betlehem. Men som sagt vi vet ju egentligen inget om hur de övernattade. Vi vet bara att det inte fanns någon tillgänglig babysäng utan att det fick bli en krubba.

En annan sak jag har undrat över är de tre vise männen Kaspar, Melcior och Balthasar. Det är något skumt med dem. För de första, hette de verkligen så? Det låter ju som ett kringresande cirkussällskap! Kollade i bibeln och helt riktigt, det står inget där om vad de hette. Nej, namnen har kommit till långt senare och man får ju lov att säga att den ”copyn” var påhittig. Namnet på trion är ju hur coolt som helst!

Trio förresten, var de verkligen tre? Kolla bibeln igen…, rätt käre läsare det står inget om hur många de var. De kan ha varit två, eller fyra, åtta, tolv eller flera hundra, det vet vi inget om. Dock vet vi att det levererade tre olika sorters presenter nämligen guld, myrra och rökelse. Om vi då antar att de bar var sin gåva och att alla de olika typerna av gåvor var i singular, ja då blir ju antalet tre. Alltså tre vise män. Vise och vise förresten. Det står väl egentligen inget om att de skulle ha varit särskilt visa. De var dock stjärntydare, det vill säga astrologer. Jag vet inte hur ni känner det, men när jag hör ordet astrolog så inte är det ordet vishet som jag direkt associerar till.

Okey, det kommer ett gäng astrologer. Då undrar jag följande. De kom ju fram ganska långt efter själva födelsen. Stod då alla inblandade som saltstoder runt krubban och log fånigt i tretton dygn till dess Kaspar and friends hann fram? Vad gjorde Josef under tiden? Rullade hatt? Dags för nya efterforskningar. Nu börjar det bli riktigt knivigt för julevangeliet visar sig nu vara inte en berättelse om själva födelseögonblicket utan en beskrivning av tiden efter själva födelsen. De tre vise männen. Eller hur många och hur visa de nu var kom inte trettondagar efter jul. Nej, de kom troligen fram långt senare. Flera månader eller kanske till och med år senare.

De kom då knappast fram till det ställe där Jesus föddes utan till någon mer permanent bostad som Josef och Maria under tiden hade råddat fram på Betlehems ganska tuffa bostadsmarknad. En egen fundering i sammanhanget är det himlafenomen som ledde de vise rätt. Var det ingen annan som undrade om det? Om en stjärna hade lyst intensivt på vårt residens på Storgatan i ett år så hade nog i varje fall grannarna undrat vad som var i görningen!

Med detta utrett blir det inte så mycket kvar av bilden av den helga natten. Tyvärr slutar det inte med detta kära läsare. En inte fullt så nogräknad munk, ja rent av en slarver till munk har också lyckats fippla till det med årtalen. Denna slarver är orsaken till att om vår tideräkning ska stämma så skulle Jesus troligen ha varit ca fyra år gammal redan när han föddes!

Men herdarna då, herdarna, det var väl ändå inget konstigt med dem? Nja det är lite lurigt med dem också faktiskt. Att de överhuvudtaget finns med är kanske inte så konstigt. Med deras närvaro i berättelsen tror jag att gud vill signalera sin anspråkslöshet. Gud tycks liksom BP och Carl-Henric Svanberg vilja säga att, ”We care about the small people”! På så sätt tycker jag att herdegrejen funkar men det blir ändå problem. Varför undrar du? Jo, ingen ansvarfull herde skulle ens tänka tanken att valla sin hjord ute i december. Det är helt enkelt för kallt (om inte annat så för herden själv). Alltså måste det ha varit på en varmare del av året, annars faller hela herdeinslaget och det vore ju synd.

Anledningen till att vi firar på juldagen kan nog snarare tillskrivas det faktum att de tidiga kristna för enkelhetens skull återanvände redan etablerade högtider. Det blir ju liksom enklare att införa en ny religion om folk får fortsätta festa på samma sätt som tidigare. Man byter bara helt sonika ut själva anledningen till festen! Och ska jag vara ärlig så tror jag inte ens att alla kristna firar Jesu födelse på samma dag!

Jaa gode läsare, efter denna dissikering av julevangeliet där jag kapat bort sådant som diverse historiker och skriftlärda har skarvat ihop bit för bit för att fylla ut den i botten rätt torftiga historian så återstår egentligen inte särskillt mycket. Annat än själva budskapet då vill säga. Jaha vilket är då det säger du! Nu lite förvirrad efter det att jag ryckt undan julmattan under dina fötter. Jo, självklar är julens budskap följande: