Vanliga ovanor och ovanliga vanor

 

 

Vanliga ovanor och ovanliga vanor!

 

20110908 Dags för en lektion i svenska språket. Om man tar ett svenskt ord, till exempel snuten och sätter o framför det så blir ordets innebörd plötsligt det omvända. När den osnutne snyter sig behöver vederbörande bara stryka ett o för att med samma mening beskriva sitt nya snutna tillstånd. Detta är väldigt fiffigt och kan användas i en mängd sammanhang. Praktiskt och enkelt är det, med andra ord väldigt svenskt, till skillnad från sådant som är opraktiskt och svårt (oenkelt?), som då följaktligen är osvenskt.

 

Låt säga att Ture i regel har tur. Om det någon gång skulle vara så att Ture inte har tur så behöver man inte skriva att Ture inte har tur utan man kan helt enkelt skriva att Ture har otur. Det samma gäller om Erling är ärlig men ibland drar en nödlögn för att rädda sitt skin. I de fallen kan man med fog säga att Erling då är oärlig.

 

Fog föresten, det är väl knappast motsatsen till ofog, eller? För den händelse att detta med o framför ord inte framstår som klart, det vill säga är oklart för någon drar jag ett exempel till. Låt säg att en maskin bullrar mycket, då för den ett väldigt väsen. Är den däremot helt, eller nästan helt tyst så för den oväsen. Eller vänta lite här nu, då är den ju tyst, eller? Oväsen är ju inte motsatsen till väsen, men osnygg är väl ändå motsatsen till snygg?

 

Nu blir det lite förvirrande (oklart). Om något förekommer ofta så är det som regel vanligt och om något förekommer sällan är det ovanligt. Gör man sedan något ofta är det en vana men om man gör något sällan så är det inte en ovana även om det är ovant. En ovana är snarare en vana som inte är så bra. Eller har jag fattat fel där?

 

Alltså om man likt mig gillar att ha ordning i sin garderob och viker kläderna så är det en vana. Det kan till och med sägas vara en god vana. Om man däremot ogillar (det vill säga att man inte gillar) att ha snor i näsan och därmed petar den då och då så blir det en ovana. Ja det kan till och med sägas vara en ful eller rent av en osnygg ovana trots att man på grund av ovanan borde vara rätt van att peta just nästa. Man är helt enkel van vid sin ovana. Det går däremot inte att var ovan vid sin vana för då är det ingen vana utan bara något som är ovant. Personer med denna ovana har dock vanligen en ovanligt snyggt snuten näsa.

 

Hur det än är blir denna logik i det närmaste ologisk om man tar ett sådant ord som till exempel dör. Att inte dö skulle då vara odör men det är det inte för odör är en osnygg doft. Nej, motsatsen till död är liv och motsatsen till liv är just död och inte oliv som många tror. Oliv är något som man har i gin, och saknar man gin så är man inte nödvändigtvis ogin för det.

 

Jag undrar om den här o-grejen egentligen är så genomtänkt, den verkar i det närmaste ogenomtänkt om man frågar mig. Slutsatsen måste bli att det som från början verkade så smart i själva verket är ganska osmart. Kanske hade det mot bakgrund av det rentav varit bättre om denna skrivelse hade förblivit oskriven.

 

Det var allt för denna gång. Nästa gång tar vi upp orden mycket och lite. Fast det blir inte mycket, snarare mycket lite eftersom jag tycker att denna språklektion blev lite mycket.

 

 

 

Copyright © 2015 • Klintenberg • Landskrona